Referat från Calvadosprovningen i GWS 18/4 2015

Ordföranden Hugo Minell önskar alla entusiaster av destillerade drycker välkomna och lämnar ordet till Kennet Andersson.

Kennet ger en kort presentation av sig själv – medlem i GWS, medlem i Munskänkarnas Gävlesektion med lång erfarenhet som provningsledare av vin och kombination av vin och mat. Har varit verksam inom GWS valberedning och sitter med i styrelsen för Munskänkarnas Gävlesektion.

De första Calvadosdestillaten (destillerad cider från äpplen och även päron) för systematisk produktion gjordes förmodligen i mitten av 1500-talet. Calvadosen rönte en stor popularitet under andra halvan av 1800-talet till följd av vinlusen. Vinlusen slog ut vinskördarna och decimerade produktionen av cognac och liknande druvbrandy vilket gav ett stort behov av kompletterande drycker som Calvados och Whisky.

Calvados är geografiskt begränsat till Normandie. Det finns också regler för att äppelskördarna skall komma från det område där calvadosen tillverkas lokalt. AOC utgör regler för detta där även regler för proportion päron, fatkvalitet, fatstorlek, blandning av äldre calvados med yngre calvados för fortsatt lagring, lagringstid mm. ingår

Doft och smakaromer kommer huvudsakligen från frukten äpple/päron men en hel del ämnen bildas vid jästprocessen där de fördelaktigaste aromerna sorteras fram vid destillationen. Det största arominnehållet fås vid destillation i enkelpannor (kolonndestillation förekommer). Lagringen sker vanligtvis först i nya ekfat och förs därefter över i äldre.  En porös ekart prioriteras eftersom oxidationen bidrar till calvadosens karaktär.

De största och mest kända producenterna är: Boulard, Drouhin (Cour du Lion), Groult, Pere Magloire plus många fler.

Vi pratade om det ”Normandiska hålet” som innebär den mellandrink som tas under en flerrättersmiddag vilket kan betyda en calvados mellan varje rätt och så naturligtvis till avec.

Efter information, om kommande program, invigdes fem nya medlemmar och därefter intog vi middagen med ciderbräserad fläskkare´, dillrostade morrötter, äppelkompott, Boulangerepotatis, öl/vin, kaffe och kaka.

Ordförande tackade alla för ett innehållsrikt år och berättade historien om ”Den olydiga flickan från Cotentin”. En ballad där musiken framfördes på en herdeflöjt av äppelträ. 

Detta är en sammanfattning från föredraget. Ett mer detaljerat referat om Calvados finns av Ingemar Giös från calvadosprovningen 2009.

Litteratur:
Calvados Världens främsta äppelbrandy. Henrik Mattsson, 2005

Destillerat. Michel Jamais, 2002

Styrkans magi All världens sprit- från akvavit till whisky, Bengt-Göran Kronstam, 2012

Fem stycken calvados ingick i provningen. Vi var rätt eniga om en favoritordning som jag här betygsätter från 1-5.

1.       Le Royer Domfrontais XO (87745), 489 kr/70 cl (699 kr/l). Doft: Övermogna äpplen, torkad frukt, päron, skumbanan, vanilj och sötma   Smak: Päron, skumbanan, lakrits, mandel. Ett innehåll av fler aromer som är svåra att identifiera. Betyg: 3

2.       Pe’re Magloire VSOP (86331), 286 kr/50 cl  (578 kr/l). Doft: Dov, oljig, äpplen, vanilj, pomerans, persika, smörkola.   Smak: Äpple, svarta vinbär, bitter eftersmak. Övrigt: Oljig, obalanserad. Betyg 2 men här råder oenighet eftersom vissa tycker att både smak och eftersmak var angenäm.

3.       Pe’re Magloire XO (80124), 589 kr/50 cl (1178 kr/l). Doft: Tung, djup, knäck, äpple   Smak: Torkad frukt med antydan till rökighet. Övrigt: Balanserad. Betyg: 4

4.       Du Pays dAuge Plus de 12 ans (89251), 601 kr/70 (859 kr/l). Doft: Mjuk, päron, rostat bröd, rostat kaffe, banan  Smak: Som dofter men något spritig. Övrigt: Balanserad vid tillsats av vatten.  Betyg: 4

5.       Coer de Lion 1986 (86000), 1643 kr/70 cl (2347 kr/l). Doft: Stor volym, mjuk, tung, djup, balanserad, hög mättnadsgrad,  söt, torkade frukter, kola, smör, mogna äpplen, torkade äpplen.   Smak: Äpple, torkade frukter, körsbär, vanilj. Övrigt: Hög mättnadsgrad/fyllighet, balanserad, innehållsrik med aromer utanför calvadosens vanliga register . Betyg: 5. Inom den internationella 100-poängsskalan har den fått 95 p vilket är mycket högt

 Hugo Minell












Foto: Margareta o Gunnar Herdin, Roberth Nironen

footer