Snapsprovning 2010 |
Lördag 11 december, den
årliga snapsprovningen. |

De sex glasen framför oss innehöll:
1. 10536 |
Dala Vinterakvavit, 37,5%, 350ml, 149 kr |
2. 10399 |
Reimersholm Julsnaps Haga 2010, 38,0%, 500 ml, 199 kr |
3. 10038 |
Esping Jul Bäsk, 32,0%, 500 ml, 195 kr |
4. 10517 |
Lysholm Julaquavit, 40,0%, 350 ml, 159 kr |
5. 20423 |
OP Anderson Aquavit Limited Edition Cognac Cask 2010,
40,0%, 500 ml, 299 kr. |
6. 10509 |
Godet XO Exellence Christmas Selection, 40,0%, 500 ml,
299 kr. |




|
GWS Ordförande Roberth Nironen hälsade alla välkomna. Denna gång blev vi 60
deltagare och det var den övre gränsen. Det stora intresset gjorde att
vi tyvärr inte kunde ta emot alla intresserade.
Framför oss på bordet var det uppdukat med 6 olika glas och allt såg
väldigt inbjudande ut. Dessutom ett uppdukat stort julbord.
Roberth gav en historisk tillbakablick om
Snaps, Brännvin, Vodka och Akvavit.
Destillation "vinbränning", uppfanns på 700 talet av araber. Under flera
århundraden hade det en låg alkoholhalt. Man uppskattar att det var runt
16%.
Första Europeiska beskrivningen på destilleringsapparat kommer från
1200 talet, men i Persien hade det redan getts ut handböcker på
800-talet - fast de destillerade inte alkohol utan rosenvatten.
Vodka som dryck började framställas i större skala mellan 950 - 1100 i
dåtidens Kievrus (områden som då omfattade delar av nuvarande Ryssland,
Vitryssland och Ukraina).
Även i Västeuropa var destilleringskonsten utbredd på 1100-talet. Man
destillerade mest vin, men även öl, vilket gav ett sädesbrännvin av
samma slag som Vodka.
Till en början hette inte drycken just Vodka, utan kallades för
"brödvin". Termen Vodka kom till först på 1400-talet.
Vodkan har en lång tradition i Skandinavien. Ordet kan hittas i
Nestorskrönikan, dateras till 1533. Där beskrivs termen Vodka i
egenskaper för alkohol användning som medicinskt bruk.
I Sverige började man bränna brännvin på 1400-talet, där första belägget
är från Stockholms stads böcker, runt år 1500 - jordeböcker,
tänkeböcker, skotbok och kämnärsräkenskaper - och det avser stadens
kruttillverkning.
Ingredienserna i krut var salpeter, kol och svavel. De tre
ingredienserna blandade i ett tråg och massan fuktades med brännvin.
Av stans räkenskaper från 1460-talet framgår tydligt, att brännvinet då
ännu inte användes till förtäring. Mot århundradets slut bidrog den nye
pulvermakaren Tydeke´s verksamt till bruket att dricka brännvin.
Förmodligen hade han smakat på brännvinet vid kruttillverkningen och
fann det uppiggande.
Bruket spreds till Tydekes vänner och snart slog han sig på tillverkning
och försäljning av brännvin. Det kom till rådets kännedom och den 17 feb
1494 förbjöds han vid 12 marks böter att bränna eller sälja något
brännvin i stan.
Tydeke var ohörsam och 4 år senare, den 2 juni 1498, gjordes
tillverkning och försäljning av brännvin till ett monopol genom beslut
av Rådet och endast Kort Flaskedragare fick bränna och sälja brännvin i
stan.
Svenska soldater på 1500-talet påstås ha lärt sig göra sprit av säd
under sina fälttåg i Ryssland. År 1746 kom Eva De la Gardie på hur man
gör sprit av potatis.
Vodka
är en vanligtvis färglös, destillerad spritdryck med ursprung i Ryssland
eller Polen. Den framställs av säd (råg, vete, korn, hirs, majs) eller
rotfrukter/grönsaker (potatis, betor, äpplen, lök, morötter, pumpor och
melass). Namnet är en form av det slaviska ordet för vatten, "voda".
Den klassiska Ryska Vodkan är 40%. Detta hänför sig till den ryska
standarden för vodkaproduktion beslutad av Tzar Alexander III.
Enligt Vodkamuseét i Moskva är den perfekta procenthalten 38 %, men i
och med att man beskattade sprit efter dess procenthalt, valde man att
underlätta beskattningen och avrundade det till 40%.
En Vodka måste först destilleras till minst 95% alkohol för att sedan
blandas ut till lägst 37,5%.
Om dessa regler inte följs måste den säljas under till exempel
"Brännvin" eller något annat namn.
Akvavit
är ett kryddat brännvin som smaksatts med minst en av kryddorna kummin
och dill. Namnet akvavit kommer från latinets aqua vitae - livets
vatten.
Akvavit är namnskyddat inom EU. Med kummin eller dill som kryddning och
en lägsta alkoholhalt om 37,5%. Det kan förekomma ett antal kryddor och
örter, som anis och fänkål.
Kryddat brännvin som varken innehåller kummin eller dill är däremot inte
akvavit. Akvavit tillverkas bara i Sverige, Norge och Danmark.
De två huvudsakliga stilarna av akvavit är den Danska stilen respektive
den Norska stilen, som skiljer sig genom att den Norska har tydliga
toner av ekfatslagring, framför allt genom användning av sherryfat.
Typisk dansk akvavit är mer dominerad av kryddor, medan typisk norsk
akvavit ofta är rundare i smaken.
Svensk akvavit
Den tillverkas i stor del i den danska stilen, men även den norska
stilen förekommer.
Den äldsta Svenska akvaviten är OP Anderson, som har en relativt kraftig
kryddning av kummin, anis och fänkål, och som lanserades 1891.
Denna akvavit har också använts som utgångspunkt när flera andra svenska
akvaviter skapats.
Skåne Akvavit
använder samma kryddblandning som OP, men i mindre mängd och lanserades
1931.
Gammal Norrlands Akvavit
introducerades 1929, har samma kryddblandning men lagrats på Oloroso
sherryfat.
Herrgårds Aquavit
innehåller förutom akvavitkryddorna, även en smaksättning av whisky och
lagrats på sherryfat.
Dansk akvavit
Aalborg Taffel Akvavit, "röd Aalborg", som lanserades 1846, anses vara
den första moderna akvaviten.
1946 hade man 100 år jubileum. För att fira detta
tog man fram Aalborg Jubileums Akvavit.
Norsk akvavit
Den norska vanan att lagra akvavit på fat har sitt ursprung i en
försändelse av brännvin till Australien 1805, som i retur sedan köparen
gått i konkurs, och spriten befanns vara godare efter ha lagrats och
sjörullats på fat.
Snaps
Litet glas med en spritdryck.
Man brukar också sjunga snapsvisor.
Ett vanligt mått var en Jungfru, som motsvarat 8,2 cl men som försvann
efter 1850. I mitten på 1900-talet var en standardsnaps på restaurang
7,5 cl.
Två sådana innebar 15 cl, och därmed var "ransonen" enligt dåtidens
alkohollagstiftning uppnådd. När lagstiftningen senare ändrades
(avskaffandet av motboken) blev standardmåttet 6 cl för en restaurang
snaps.
En dansk snaps, "en lille en" "den lille". är mindre, i extremfall så
lite som 1 cl, vilket i praktiken knappast är mer än ett minimalt
smakprov.
Helan och Halvan
Traditionellt får snapsar namn efter den ordnings följd de serveras i.
Den mest kända av dessa namn är Helan, den första snapsen, och Halvan
den andra snapsen.
Enligt tradition fick de namn redan på 1700-talet, då det var vanligt
att männen vid inmundigande av brännvinsbordet tog två supar, varvid
glaset första gången fylldes till brädden, andra gången till hälften. De
följande snapsnamnen, "tersen", "kvarten" osv, kom till först på
1800-talet.
1. Helan
2. Halvan
3. Tersen
4. Quarten
5. Quinten
6. Sexten
7. Septen
8. Rifvan
9. Rafflan
10. Rännan/Repetitionen
11. Smuttan
12. Smuttans unge
13. Lilla Manasse
14. Lilla Manasses lillebror
15. Femton droppar
16. Kreaturens (åter)uppståndelse
17. Absolut sista supen
18. Ett evigt liv / Den bleka dödens dryck
19. Billgrenare
20. Gök
21. ÖstaKliaren
22. Grödaklämmaren, Grödatryckaren (Kaksupen i Skåne).
23. Knappen i västen.
Jamaren
"att ta sig en jamare" innebär att dricka ett glas jamaicarom.
Två vita och en brun
Uttrycket syftar på två glas renat och ett glas eau-de-vie, sammanlagt
15 cl, som var den ranson en man kunde få på restaurang efter kl 15.00,
under motbokstiden, efter 1917. Kvinnor fick hälften.
Att ta sig en blecka
På 1800-talet var suparna större än numera. Det syns bla på storleken på
antika snapsglas. Ett standardmått på 1800-talets sup var en jungfru, 8,2
cl.
Ett jungfrumått var en bleckburk i form av en stympad kon, som
snapsen, bleckan, mättes upp i. En blecka har även kallats kronsup.
Materialet i bleckplåt är järn, vilket har givit upphov till begreppet
att ta sig ett järn, vilket i dagens språkbruk betyder att ta en
spritdryck av slag som helst.
Julbord och snapsprovning

Efter presentation var det nu tid för att smaka på julbordet och
försöka utröna vilka snapsar var godast till förrätterna, varmrätterna
och dessert.
Var och en doftade och smakade på snapsarna med olika rätter från
julbordet. Därefter måste frågan besvaras. Vilken snaps var godast till
förrätterna, till varmrätterna och slutligen desserten.
Resultatet blev i antal röster;
|
1. Dala |
2. Haga |
3. Bäsk |
4. Lysholm |
5. OP |
Förrätt |
9 |
26 |
1 |
7 |
7 |
Varmrätt |
0 |
10 |
13 |
11 |
15 |
Dessert |
0 |
1 |
0 |
1 |
7 |
Lite problem med desserten. Många
påpekade att snapsarna var slut innan man kom till desserten. Därför kan
de inte rösta.

Vi avslutade med att tillönska varandra en god jul och ett gott nytt år.
Nollaig
Chridheal
Agus
Bliadhna Mhath Ùr
|
6. Godet XO Exellence Christmas SelectionRoberth presenterade årets jul cognac.
Hemlandet för Cognac ju Frankrike. Ni vet ju att det är bara från
ett distrikt i Frankrike som drycken får använda namnet Cognac.
Familjen Godet kom dit för 400 år sedan. 14 generationer har nu verkat
där och man producerar cognac sedan 1782.
Ägorna är idag 84.000 hektar med 15.000 vinplantor. Druvorna är Ugni
Blanc, Colombard och Folle Blanche. Folle Blanche är original plantan
från trakten.
Plantorna står på 3 meters avstånd och druvorna plockas för hand. Man
börjar skörda i början av oktober och håller på ca en månad. Direkt
efter skörd pressas druvorna. Pressning med hjälp av Archimedes skruv är
förbjuden här. Något socker tillförs inte.
Destillerieringen görs i cooper pot still. Absolut på samma sätt som man
alltid gjort. Styrkan är då 30%. Distillerieras en andra gång, då enbart
hjärtat. Styrkan blir 70%. Lagring sker sedan på ekfat.
Kvalité : XO (Extra old) Alkohol: 40%
Minst 25 år på ekfat
Blending: Borderies, Grande Champagne och Petite Champagne
Nu har man tagit fram en speciell Julcognac som är en XO Compte 6.
Vilket innebär att den är lagrad minst sju år och blandad med Cognac fat
som är mellan 7 till 40 år.
Elegant doft av torkade aprikoser, persika, russin, fikon och engelsk
fruktkaka.
Smaken är rund och söt med massor av torkad tropisk frukt tillsammans
med en blommig fläderton.
Längst bak dyker den fatrostade smörkolan och knäcken
www.cognacgodet.com |
 |
|
1. Dala Vinterakvavit
Roberth berättade att denna
akvavit är ny och är gjord av Rommehed Wine & Spirits AB.
Rommeheds bränneri som ligger lite i malpåse.
Tidigare har man gjort Rommeölet och Päronvodkan
Efter produktion smaksätts den och den tappas flaska i
Malmköping. Man använder sig av kummin, dill och stjärnanis.
Kornet som mältas och smaksätts med rökt torv från Mackmyra trakten.
2. Reimersholm Julsnaps Haga 2010
Ingemar Giös presenterade snapsen.
När vi i styrelsen
slumpvis drog vilken snaps vi skulle berätta om, drog jag en snaps jag
aldrig smakat på tidigare. Det berodde på att den lanserades först i
mitten av november på Systemet.
Snapsen heter nämligen Haga Julsnaps 2010 och hade fått inspiration av
Gustav III:s Haga. Men vem eller vilka skulle jag då fråga om doft och
smak? Jo, jag ringde Vickan och Daniel på Haga, eftersom de hade haft
invigningsfest på Haga.
Vad tyckte dom? Jo, att den passade utmärkt till ett julbord och hade en
kryddig doft av kummin och smaken var också av kummin men även inslag av
apelsin och madeiravin, eftersom spriten var avrundad med madeira,
vilket inte är så vanligt. Smaken var helt kungligt god ansåg dom.
Har ni förresten tänkt på att en dryckesupplevelse ofta är kopplad till
den geografiska platsen? Jag tror säkert att ni har något minne från en
plats, då ni drack en speciell dryck.
Så är det med upplevelser, då vi använder våra sinnen som doft/lukt,
smak, hörsel och syn. Sådana upplevelser förändrar livet en smula och
man vet ju aldrig om de kommer att bli bra eller inte. Den som inte
accepterar sådana här upplevelser riskerar att äta mindre spännande mat,
att missa lyssna till fantastisk musik och framför allt att inte få
möjlighet att utvidga den egna smakpaletten, då olika speciellt lokala
drycker provsmakas.
Ett underbart vin i Spanien med andalusisk musik och cikadornas ljud i
bakgrunden en ljum sommarkväll är underbart. Men tar jag upp samma
flaska med andra vänner en vinterkväll hemma i Sverige, börjar man undra
vad man drack i Spanien.
En retsina kan man möjligen dricka i Grekland men troligen ingen
annanstans. En sexa Skåne smakar troligen inget vidare på Tahiti, men nu ska vi smaka på Haga Julsnaps i dess rätta miljö
+ |
på Kvarnen - i december - med
julstämning - med trevliga vänner och bekanta vid bordet. |
+ |
tänk på det när ni smakar på
Haga Julsnaps, så kommer ni säkert ihåg smaken mycket länge. |
|
Speciellt efter den här
historien; |
+ |
Har det möjligen lämnats in en
flaska Haga Jul snaps här? Jag glömde den i tasin i morse. |
+ |
Nej, men det har lämnats in en
taxichaufför. |
3. Esping Jul Bäsk
Göran Jäderholm berättade om en Bäsk som tillverkas/marknadsförs
av Symposium International AB.
Bäsk har funnits på bolaget sedan 1917.
Doft: Kryddig doft med inslag av stjärnanis, lakritsrot, malört och pomerans. Kryddig, bitter
smak med sötma, inslag av stjärnanis, lakritsrot, malört, saffran och
pomerans.
Bäsk,
besk, är en kryddad typ av brännvin.
Den kryddas med malör som ger snapsen dess beska smak och som enligt traditionen ska skördas
på Bartolomeinatten den 24 augusti.
Bäsk innehar en, som namnet antyder, en besk och väldigt
karakteristisk smak som man är antingen älskar eller hatar.
– är ett annat ord för rävgift.
Den bittra smaken kan ta tid att vänja sig vid och man bör kanske
ge dropparna både en och två extrachanser innan man ger ett slutligt
omdöme. Främst passar Bäsk till stark och fet mat, och då gärna mellan
rätterna.
Det finns en mängd olika kända sorter av malörtsprit. Mest känt är väl
tysk vermut och fransk absint.
Jesus visste att de döda,
Bomfaderi, bomfaderaderalla,
Kunde väckas utan möda,
Bomfaderi faderallanlej.
Beska Droppar nyttja' han
Bomfaderi, faderallanlej,
Hugg i!Och Lazarus spratt till, minsann,
Bomfaderi faderallanlej.
4. Lysholm Julaquavit
Hans Nilvander tog oss till Norge. År 1805
sändes en båt, Trondheims Pröve, lastad med bla torkad fisk, skinkor och
ost, till Batavia i Indonesien. Med ombord fanns också fem tunnor med
Norsk Aqua Vita. Kaptenen lyckades dock inte sälja spriten. I Batavia
var det nämligen främst rom och arrak som utgjorde basen för drickandet.
När skeppet kom hem igen 1807 upptäckte man att spriten förändrats
väsentligt, till det bättre, under resan. Det var så här principen med
linjeaquavit startade.
År 1821 startade Jörgen B Lysholm ett destilleri utanför Trondheim, där
han gjorde sin aquavit. I slutet av 1830-talet började man exportera
torkad torsk till flera marknader i Sydamerika. På fartygen följde nu
regelmässigt fat med aquavit med. Lysholms Linjeaquavit blev snart
företagets ledande produkt och en bestseller.
Fortfarande åker Linjeaquavit regelbundet med som däcklast på fartyg som
passerar ekvatorn minst två gånger under resan. Tunnorna förvaras i
containrar. Det finns alltid mer än tusen fat som åker omkring på
världshaven.
Norsk aquavit skiljer sig från de flesta andra nordiska och tyska
aquaviter genom att den är lagrad på gamla sherryfat. Olorosofat från
Jerez. Det är från dessa fat spriten får sin gyllene färg och toner av
sherry vanilj.
På flaskan kan man läsa att Lysholms Julaquavit är en unik blandning av
Lysholms Aquaviter som lagrats på utvalda sherryfat i upp till 7 år.
Dofter av kummin och anis balanseras av karamell och vanilj från
sherryfaten. Den passar till allt julbordet har att erbjuda. Smaken är
en fyra på en sjugradig skala mellan mild och kraftig.
5. OP Anderson Aquavit Limited Edition Cognac Cask 2010
Lars Eriksson berättade om sin favorit
som är;
O.P. Anderson Limited Edition Cognac Cask 2010.
På systembolaget efter 10 år på cognacsfat.
Förra året lanserades världens första åldersbetecknade snaps, O P
Andersson Limited Edition 9 years old. Den 15 november släpptes årets
upplaga till försäljning på systemet. Upplaga är begränsad till 9.945
numrerade buteljer.
Kan fatlagring av en akvavit under lång tid skapa en intressant och
smakrik snaps? Den frågan ställde sig kryddmästaren hos O P i slutet av
90-talet.
Sedan tog han O P Anderson, den äldsta och mest ansedda svenska
akvaviten, blandade i hög styrka, 70 %-vol. för att fylla på ekfat som
tidigare använts för lagring av cognac.
Han var nyfiken på att pröva hur den klassiska kryddningen med anis,
kummin och fänkål skulle utvecklas vid lång fatlagring på olika sorters
fat. Dom har under åren smakat av snapsen med jämna mellanrum och
häpnats över hur fantastiskt smaken utvecklats.
Han avslutar med att han gärna ville att alla snapsälskare skulle få en
chans att uppleva HUR LJUVLIGT COGNACENS DRUVIGHET HARMONIERAR MED
AKVAVIT-KRYDDORNA OCH FATLAGRINGSKARAKTÄREN.
O P Anderson Limited Edition 2010 passar utmärkt till julbordet, till
vällagrad ost och till desserten. Kryddigheten i snapsen ger en extra
dimension till mörk choklad jämfört med t ex whisky.
Snapsens karaktär upplevs bäst om man smuttar på den och tar sig tid att
njuta av den komplexa eftersmaken. Drick den i lättkupade, tulpanformade
cognacsglas för att maximera arom och smakupp-levelsen. För att
ytterligare lyfta fram dom härliga smakerna kan man slå i
en skvätt med
vatten, så att alkoholstyrkan sänks något.
O P Anderson lanserades 1891. Den är Sveriges mest sålda akvavit och den
som exporteras mest.
|





|
|