menu
 

Introduktionsprovning whisky

GWS ordförande Roberth Nironen hälsade alla välkomna till denna introduktionsprovning av whisky. Det är speciellt roligt när hälften av alla deltagare är gäster. Alla gäster är naturligtvis välkomna att bli medlemmar i Gefle Whiskysällskap.

Eftersom ett antal nya medlemmar registrerats i Gefle Whisky Sällskap (GWS) sedan senaste nybörjarprovningen för ett par år sedan, var det åter dags att introducera dessa nya medlemmar hur man dricker och provar whisk(e)y för att tillgodogöra sig drycken på ett optimalt sätt avseende doft- och smakupplevelser. Liksom tidigare var Ingemar Giös (IG) provningsledare.

Varför blir man intresserad av whisky?
Ja, det berättade IG bl.a. som en introduktion. Dessutom berättades några kuriosa som t.ex. vad som menas med en dram. Enligt The Scotch Whisky Association beror mängden av whisky i glaset på den generositet som personen har vilken häller upp whiskyn gentemot den person, som whiskyn är ämnad för. Det var kanske det som var anledningen till att drottning Viktoria (1827-1898) alltid själv hällde upp sin whisky i sitt te!

De provningar som GWS håller är nästan alltid halvblinda, dvs. deltagarna vet vilka whiskies som kommer att provas, men de vet inte i vilket glas som resp., whisky finns. Den här provningen omfattade två single malts varav en var ganska rökig. En whisky var en blended whisky och ytterligare en var en amerikansk whiskey. Så fick deltagarna också veta att en whisky inte var en äkta whisky. I vilka glas dessa whiskies fanns skulle deltagarna ta reda på.

Eftersom alkohol är en beståndsdel i whisky tog IG upp en del myter om alkohol. Är dessa sanna eller falska? Är t.ex. alkohol nyttigt för hjärtat? Det är sant. I flera studier Har man konstaterat att en liten, regelbunden konsumtion av alkohol minskar risken för slaganfall och hjärt/kärlsjukdomar. Dessa studier har emellertid undersökt intag av vin. Men samma studier har visat att för hög konsumtion markant ökar risken för andra sjukdomar. Mängden varierar med kön och olika personer. Var går gränsen? För kvinnor 1-2 glas vin om dagen och för män 1-3 glas. Men det finns också studier, där man inte kunnat notera någon skyddande effekt.

En studie visade att det endast var män 50 år, där man hade en skyddande effekt. Man bör inte heller spara sin konsumtion till helgen med motiveringen att totalkonsumtionen ändå blir densamma. Rött vin är enligt forskningen alternativet i detta fall, eftersom det innehåller en stor mängd antioxidanter.

Ökar man i vikt av alkohol? Sant. Ett glas vin, en stor starköl eller en drink innehåller lika mycket kalorier som ett litet wienerbröd!

Förbränns alkohol fortare om man badar bastu eller joggar?Falskt. I medeltal förbränner kroppen 2 cl per timme och hastigheten styrs av ett enzym i levern. För de personer som dricker för mycket har kroppen ett kompensationssystem – ett annat nedbrytningssystem - som gör att kroppen kan förbränna upp till 4 cl per timme, men det skall man definitivt inte räkna med att kroppen använder i normalfallet.

Blir man mer ”dagen efter” ju äldre man blir? Sant. Anledningen är att med åldern minskar andelen vatten i kroppen. Eftersom alkohol är vattenlösligt innebär det att man blir mer onykter på samma mängd alkohol ju äldre man blir under förutsättning att man inte utvecklat en högre toleransnivå. När man blir äldre påverkas också kroppen återhämtningsförmåga och den fysiska konditionen sjunker ofta. Kombinationen av minskat vattenmängd i kroppen samt reducerad återhämtningsförmåga innebär ofta att man känner sig sämre dagen efter, ju äldre man blir.

Har man diabetes måste man sluta dricka alkohol? Falskt.Diabetiker kan i regel dricka ”måttliga” mängder men måste göra det med försiktighet. Varför? Alkoholen har först en tendens att höja blodsockret (glukos).

Om man mäter blodsockret när man lägger sig noteras ett högt värde. Men när alkoholen förbränns, blockerar den leverns utsöndring av glukos i blodet, vilket resulterar i att blodsockret sjunker. Mäts blodsockret morgonen därpå är glukosvärdet för lågt.

Praktiskt innebär det att diabetiker har svårt att dosera insulinmängden i samband med intag av drycker, som innehåller alkohol. Därför måste drycker med alkohol intas med försiktighet.

Nyktrar man till av kaffe? Falskt. Kanske man blir lite piggare av koffeinet i kaffet! Men koffein är liksom alkohol vätskedrivande. Det innebär att personen ifråga får vätskebrist. Därför bör man dricka mycket vatten. Det finns säkert många andra myter om alkohol, men dessa kan tas upp till diskussion vid något annat tillfälle.

Har det någon betydelse vilket glas man använder för att få en optimal doft- och smakupplevelse? Svaret är Ja. IG visade olika typer av provningsglas, som man kan köpa vid ett destilleribesök. Tumlare eller old fashioned glas bör undvikas! I stället kan en liten konjakskupa, ett sherryglas (copita) eller ett grappaglas rekommenderas.





Täck gärna över glaset med ett glaslock, en bit papper eller en kakform av papper. Det förhindrar att flyktiga föreningar försvinner, vilket speciellt gäller då rökiga whiskysorter provas.

Man talar om arom som är en väldoft från flyktiga ämnen som t.ex. estrar. Det är en doft med en övervägande karaktär av färsk frukt. Ett annat ord som förekommer i det här sammanhanget är bouquet, som är en doft från mogen whisky.

IG visade sedan en quiach som är ett ålderdomligt keltiskt dryckeskärl med två handtag. Det användes förr i tiden när gäster hälsades välkomna eller som skål vid ett avsked. Från början var det ett dryckeskärl av trä, sedan horn och slutligen av silver.

Många gånger ser man ett slingmönster på dryckeskärlet, som är symbolen för evigt liv. Måttet var ½ gill, dvs. 7 cl. A ”half” betyder än i dag vid beställning i en bar cirka 7 cl förutsatt att barmästaren är bevandrad i dryckeshistoria.

IG gick sedan igenom hur dryckesformuläret kan fyllas i. Att som ”experterna” skriva elegant, harmonisk, balanserad, robust etc. säger i verkligheten inte mycket, eftersom bedömningen är så subjektiv.
Nydestillerad sprit är färglös och whiskyns färg kommer från lagringen i fat. Dock förekommer i blended whisky att man sätter till E 150 som är en sockerkulör för att whiskyn skall få samma färgnyans, som man alltid tidigare har haft. Generellt ger lagring i amerikanska bourbonfat en ljusare färg, medan lagring i sherryfat ger en mörkare färg. En svagare färg kan också bero på att spriten/whiskyn lagrats i fat som använts tidigare dvs. second och refill fat. Det är viktigt att glaset iakttas mot en ljus bakgrund (vitt papper, ljus duk etc.)

Hur är klarheten? Blir whiskyn grumlig om några droppar vatten sätts till? Man kan se slöjor (töcken) av grumlighet, vilket betyder att whiskyn inte är kylfiltrerad. Det är fria fettsyror som orsakar den grumligheten. Generellt är cask strength whisky, dvs. tappad direkt från fatet inte kylfiltrerad. Man anser att i samband med en kylfiltrering försvinner en del smakämnen.



Hur mycket vatten som skall sättas till bedömer var och en. Det skall inte vara mineralvatten och vattenledningsvatten bör helst stå över natten i en tillbringare för att ev. klorlukt kan avdunsta.

Man kan jämföra att först inte snurra glaset och dofta för att sedan snurra glaset. Det senare tillvägagångssättet frigör flyktiga föreningar och doften märks tydligare.

Försök att besvara frågorna: Tycker Du om doften? Är den stor eller liten? Luktar den alkohol? Är det en rökig doft? Är doften svår att bedöma, dvs. den är komplex och innehåller många doftämnen. År det någon doft som dominerar?

Dofta igen på alla provningsglasen! Sedan kan smakprovningen börja.
Första smakintrycket  Är whisk(e)yn mild eller skarp? Söt, rökig, viskös eller vattning? Torr, dvs. Hopdragande som en sherry?

Allmänt smakintryck  För whisk(e)yn runt i munnen! Känns en bedövning under överläppen?
Svälj! Öppna munnen! Dra in lite luft! Doftmolekylerna kommer då upp till doft/luktområdet i övre delen av näsan.

Luta glaset och iakttag den övre vätskeranden! Är den fint punktformig indikerar den en högre alkoholstyrka t.ex. cask strength. Whiskyn rinner ner i form av ”legs” dvs. gardiner. Ju långsammare desto större seghet (viskositet) vilket innebär mer smakämnen.

Skall man dricka whisky som skottarna med vatten, utan vatten eller som vatten? Några rekommendationer! Är det cask strength som skall provas är alkoholhalten kanske mellan 50-63 %. Whiskyn måste spädas! Det gör att whiskyns vattenlösliga föreningar löses upp och aromatiska föreningar avdunstar.

Dofta
strax ovanför glasets främre kant och sedan ovanför den bakre kanten. I allmänhet känner man alkohollukten bättre vid glasets främre kant. Sätt näsan något djupare i glaset och tag t.ex. två sniffar. Förmodligen kommer man att känna en liten skillnad mellan strax ovanför och lite djupare i glaset. Sätt till några droppar vatten och gör på samma sätt igen!

Doften känns nu tydligare. Experterna späder till cirka 20 %, eftersom då frisätts estrarna fullständigt. De använder alltid en spottkopp, eftersom annars skulle provningen inte kunna genomföras, då de smakar så många olika sorter.


Hur är det med eftersmaken? Försvinner smaken snabbt eller dröjer den kvar? Är eftersmaken kort eller lång? Hur man upplever whiskyn beror på olika faktorer som sinnesstämning, om man rökt eller ätit strax innan provningen, om man är man eller kvinna, hur gammal man är etc. Det är endast Du som upplever doften och smaken som kan bedöma den, varför all information i t.ex. whiskyböcker om dessa upplevelser säger många gånger ganska lite, beroende på att författaren i detta fall doftat och smakat på en whisky, som inte alls är från samma tillverkningssats, som Du doftar och smakar på.
Deltagarna fick sedan skåla på gaeliska dvs. Slainthe mhath (god hälsa) varefter den andra svarar slainthe mhor (stor hälsa). mh uttalas som v.

Därefter berättade IG den etymologiska förklaringen till stavningen whisky, varför whisky ibland stavas med eller utan y, vilka olika typer av whisky som finns och vad som utmärker dessa, amerikansk whiskey, bästa åldern för skotsk whisky, lagringen i olika fat.

All den här informationen kan läsas på referaten från den 13/10 2004 samt 15/1 2005 på GWS hemsida www.geflewhiskysallskap.se

Numera använder man emellertid inte begreppet vatted malt utan blended malt whisky används i stället.

Det som var nytt vid den här provningen var att skilja ut en falsk whisky. Vad bestod den av?

 Jo, okryddat brännvin och whiskyessens som har lagrats i en flaska under en månad. Hur känner man igen en sådan falsk whisky? Jo, den luktar alkohol. Lutas glaset rinner ”spriten” ner som vatten, dvs. utan gardiner eftersom smakämnen saknas. Smaken är vattnig och vid jämförelse med de andra whiskysorterna smakar den inte bra enligt deltagarnas bedömning.

Hur gick det för deltagarna att identifiera de olika sorterna? Alla deltagare hade tidigare fått en teoretisk förklaring hur man skulle kunna skilja de olika sorterna från varandra. Procentsiffrorna anger hur många deltagare, som röstade för den aktuella frågan.

 

Glas 1

Glas 2

Glas 3

Glas 4

Glas 5

I vilket glas fanns den amerikanska whiskeyn (Gentleman Jack)

3

79

9

9

0

Den rökiga single maltwhiskyn (Lagavulin 16 år)

3

0

0

9

88

Den brandied (blended) whiskyn (The Famous Grouse) 

88

0

9

3

0

Den falska whiskyn

9

6

79

6

0

Sammanfattning:

Som framgår av procentsiffrorna hade majoriteten rätt svar på de fyra frågorna. Det svåra var nog att skilja blended whiskyn från single malt whiskyn (The Glenlivet 12 år). Deltagarna fick emellertid veta att blended whiskyn var något rökig men det var inte single maltwhiskyn. Den senare hade också lång eftersmak. Trots allt var det tydligen lite svårt för några deltagare att skilja ut den falska whiskyn. Många deltagare nämnde smaken som avgörande faktor för den falska whiskyn.

Under måltiden efteråt fortsatte diskussionerna och restaurant Kvarnens ägare bjöd som överraskning en mycket god efterrätt. En del gäster anmälde sig också direkt som medlemmar i Gefle Whiskysällskap.

Referent Ingemar Giös

tillbaka
footer